Så blev de Gröna i Tyskland Europas största klimatbovar
I slutet på 1990-talet ställde miljöpartiet i Tyskland, de Gröna, krav på stängning av landets 17 kärnkraftverk som villkor för samarbete med Socialdemokraterna. Det ledde sedan 2002 fram till beslut om att all Atomkraft skulle avvecklas inom 20 år.
Beslutet byggde på en illusion som de Gröna hade lyckats övertyga många om att kärnkraft kunde ersättas med förnybara bränslen. För att uppnå detta införde Tyskland större subventioner än nästan alla andra länder på solkraft och en del andra förnybara bränslen.
Gradvis stod det klart att de förnybara energislagen inte på långa vägar kommer att räcka för att ersätta kärnkraften. Följden är att Tyskland nu i snabb takt tvingas till nybyggen av kolkraft. De Grönas agerande tvingar således fram mycket högre koldioxidutsläpp än vad som annars hade varit möjlig. Det speglar för den delen också utvecklingen i Danmark, som satsade på vindkraft i stället för kärnkraft. I praktiken tvingade det dock Danmark att behålla en stor andel kolkraft. Koldioxidutsläppen från Danmark är därför ungefär en och en halv gånger så höga per invånare jämfört med Sverige.
Vattenfall som bygger flera kolkraftverk i Tyskland har samtidigt gjort stora framsteg i utvecklingen av koldioxidavskiljning (s.k. CCS). Om tio till tjugo år kan denna teknik kanske rena en stor del av kolkraftens koldioxidutsläpp. De Gröna i Tyskland, liksom de flesta svenska miljörörelser, är dock huvudsakligen negativt inställda till CCS.
No comments:
Post a Comment