Thursday, June 30, 2011
Tuesday, June 28, 2011
Is Shyness an Evolutionary Tactic? - NYTimes.com
Monday, June 27, 2011
Ecological interface design - Wikipedia, the free encyclopedia
Sunday, June 26, 2011
Flicka ofrivillig bombare i Afghanistan - DN.SE
Saturday, June 25, 2011
Friday, June 24, 2011
Thursday, June 23, 2011
Julius Caesar v�sterlandets andlige fader | SvD
3 juni 2011 kl 01:00, uppdaterad: 7 juni 2011 kl 09:47
HANDLINGSM�NNISKA Inte bara dygder som rationalitet och disciplin, utan ocks�kultursponsring och global handel, �r viktiga arv fr�n romarriket. Det menar historikern Karl-Wilhelm Weeber som med boken ”Rom sei Dank!” h�ller upp en spegel f�r v�r civilisation."
Minskad alkoholkonsumtion i Sverige visar ny statistik - forskning.se
Wednesday, June 22, 2011
Tuesday, June 21, 2011
Monday, June 20, 2011
Sunday, June 19, 2011
Friday, June 17, 2011
Tuesday, June 14, 2011
Lester Brown får fel igen
En av miljörörelsens ikoner Lester Brown var nyligen på Sverigebesök. Det är fascinerande att se hur en person som fått fel så många gånger kan fortsätta att upprepa samma budskap. Redan 1974 kom han med sin första bok där han förutspådde livsmedelsbrist på global nivå. Det fanns inte en chans, menade denna agronom, att produktionen skulle kunna hänga med i samma takt som befolkningsutvecklingen. Sedan 1970-talet har han återkommit till samma budskap och han varit taktisk nog att göra sina utspel i samband med att livsmedelspriserna gjort tillfälliga hopp uppåt. År när priserna gått ner och produktionen tagit fart har han varit lite tystare.
Och fel har han fått. En tydlig fallstudie får man om man ser på hans förutsägelser om Kina från 1995. Då gav han ut boken Who will feed China?
Han menade att Kina skulle ha problem med att föda sin växande befolkning och bli allt mer beroende av livsmedelsimport. Exempelvis förutspådde han att nettoimporten av spannmål skulle uppgå till mellan 200 och 369 miljoner ton år 2030. En sådan gigantisk import skulle få drastiska effekter på världsmarknaden.
Ett stort problem såg han i att jordbruksmark exploaterades och i allt högre utsträckning används för industrier och vägar. Han menade också att Kina redan då (1995) nått så långt man kunde i jordbruksproduktivitet.
Hans föreställning om den höga jordbruksproduktiviteten inom det kinesiska lantbruket grundade sig på statistikfel. För att undvika beskattning underrapporterar de kinesiska bönderna hur stor areal de brukar. Den del av statistiken som handlar om producerad mängd håller dock högre kvalitet. Detta gjorde att det såg ut som att man redan på 1990-talet hade en hög avkastning per hektar. Detta faktum var väl känt bland insatta experter på området och det är märkligt att en agronom som Lester Brown skriver en hel bok om kinesiskt jordbruk utan att notera detta.
Lester Brown fick fel på punkt efter punkt och hans prognosförmåga verkar inte ha förbättrats med åren. Ser man på den relativt färska fallstudien om Kina så kan man konstatera att spannmålsproduktionen har ökat med 22 procent sedan 1991, vilket är mer än befolkningsökningen under samma period som stannade på 16 procent, se diagram.
Som framgår av diagrammet varierar spannmålsproduktionen kraftigt över tid. Till del beror det här på tillfälligheter som väder och vind. En starkare kraft är marknadskrafterna. När priserna stiger så ökar drivkrafterna och mer odlas. Det politiska ramverket har också stor betydelse. Det kinesiska arrendesystemet, där staten har den grundläggande äganderätten, försämrar viljan att göra långsiktiga investeringar i lantbruket. Från 2007 har arrendatorernas rättigheter förbättrats, vilket stimulerar produktionen.
Förutsägelserna om den kraftiga nettoimporten gällde 2030 så vi kan ännu inte säkert säga att han får fel. Men det är mycket troligt. Vi är halvägs i prognosperioden och Kina är fortfarande självförsörjande. Det förekommer både export och import av spannmål och beroende på år så är den ena strömmen starkare än den andra. Exempelvis var Kina en nettoexportör 2008 och en nettoimportör 2009. Ingen ko på isen med andra ord.
Också när man ser på utvecklingen för jordbruksmark så fick Lester Brown fel. Han menade att industrialisering och vägbyggen gjorde att allt mer av den odlade arealen skulle tas i bruk för andra syften än odling. Som noterats är de officiella arealuppskattningarna osäkra, men om man nu ska utgå från de siffror som finns så har den odlade arealen ökat med sex procent.
Det här är bara ett av alla exempel på hur Lester Brown fått fel. Men det hindrar inte att han fortsätter att vara en celebritet inom miljörörelsen. Många vill lyssna på hans allvarligt framförda budskap. Han har fått fina priser från bland andra Världsnaturfonden, FN och Kinas miljöfond. Han har fått ta emot den italienska presidentmedaljen och i Sverige Georg och Greta Borgströms pris från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Han har utsetts till hedersprofessor av den kinesiska vetenskapsakademin.
"
Nya fakta om artutrotningen
De flesta kan vara överens om att biologisk mångfald är ett viktigt värde. Förlust av biotoper och arter leder till en utarmning som begränsar våra framtida möjligheter. Men tyvärr verkar det vara en miljöpolitisk grundlag att miljöfaror tenderar att överdrivas. Överdrifter kan ge kortsiktiga vinster i mediesamhället, men långsiktigt undergrävs förtroendet.
År 1998 genomfördes en enkät bland USA:s 400 ledande biologer. Av dessa menade 70 procent att en femtedel av jordens arter skulle vara utrotade efter 30 år. En tredjedel av forskarna trodde att hälften av arterna skulle bli utrotade under samma tid. Vi kan fortfarande inte veta. Men vi är nästan halvvägs till 2028 och massutrotningen har inte slagit till än.
Nu visar det sig att en anledning till forskarnas felbedömning kan vara ett relativt enkelt mattefel. I en studie i Nature framgår det hur man i utrotningsmodeller har använt en metod som underskattar den yta som måste försvinna för att få bort en art. Eftersom vi långt ifrån känner till alla arter som finns så måste man hitta modeller för att skatta risken för utrotning.
Den traditionella metoden är att hitta ett samband mellan yta och arter, species-area relationship (SAR). Man söker av en successivt större del av en yta tills man hittar en art. Sedan använder man detta samband och säger att om vi skövlar motsvarande yta så försvinner en art i den här typen av biotop. Men det elementära som inte påpekats förrän nu är att den yta som krävs för att hitta den första individen i en art alltid är mindre än den yta som krävs för att hitta den sista (vilket krävs för utrotning). Forskarna bakom den nya studien menar att alla tidigare uppskattningen måste minskas med åtminstone en faktor 2,5.
Mer diskussion om detta finns här , här och här.
En lång diskussion om mätmetoder och faktiska utrotningssiffror finns här.
Biologisk mångfald är fortfarande en viktig fråga. Men ingen fråga vinner på överdrifter.
"
Glöm peak fosfor
Peak fosfor fortsätter att snurra runt som miljörörelsens nya katastrofscenario. Det sägs att mineralreserverna av fosfor kommer att ta slut och då kommer livsmedelsproduktionen att försvåras. Men nu visar det sig att det här resonemanget inte håller. I den senaste uppdateringen av USA:s geologiska undersökning har världsreserverna av fosfor justerats upp från 16 till 65 miljarder ton. Dessa reserver kommer att räcka i flera hundra år. Under förra året öppnade en ny gruva i norra Peru och en i Saudiarabien. Den högre prisnivån har stimulerat fler att prospektera efter fosfor och fler gruvor är på gång i Australien, Kazakhstan, Namibia och Ryssland.
Fosfor är ett grundämne så det blir svårt att göra slut på det på samma sätt som olja, som faktiskt förbrukas när man använder den. Nu börjar man dessutom diskutera om det inte blir mer troligt att man får en peak demand i fosfor. Det typiska är nämligen att man har hög tillförsel av mineralgödsel när man tar i bruk nya åkerarealer. När fosforhalten kommit upp tillräckligt högt behövs bara en tillförsel som balanserar det som försvinner med skörden. När dagens nya jordbruksnationer går in i en stabilare fas kan man därför förvänta sig en dämpning av efterfrågan på mineralgödsel.
Lägg därtill att vi blir bättre på att använda fosforn effektivt. Det handlar om att minska läckaget till vattendragen och att återvinna gödsel och avloppslam. I Sverige ser vi redan resultaten av de framsteg som gjorts. Användningen av fosfor i form av mineralgödsel har halverats sedan 1995. Mer exakt var nedgången 54 procent fram till 2009. Och som vi skrivit om tidigare har också läckaget till Östersjön minskat.
De som försöker göra peak fosfor till den nya miljöfaran riskerar att göra bort sig.
"
GMO-utredning underskattar vinsterna
Expertgruppen för miljöstudier (som kom till med hjälp av miljöpartiet) har kommit med en intressant studie om GMO-grödor. Genmodifiering är inget nytt utan något mänskligheten har sysslat med under tiotusentals år. Men precis som med allt annat, kan vi nuförtiden göra saker snabbare och bättre. Gentekniken har dock tillåtits bli en lekstuga för fördomsfulla fiender till ny teknik, vilket har gjort att utvecklingen har stagnerat i Europa. Den nya utredningen visar på hur vi med introduktion av några få redan kommersiella och beprövade GMO-grödor skulle kunna uppnå betydande samhällsekonomiska vinster: skördarna ökar vilket gör att vi får loss odlingsbar mark och användningen av bekämpningsmedel kan minskas.
Men beräkningarna i utredningen är alltför försiktiga. Mycket snart kommer det att finnas fler GMO-grödor som kan få än större effekter. Vetesorter som klarar vattenbrist och fleråriga spannmålssorter som gör att man slipper ploga marken. Med den här typen av GMO kommer vi inte bara att göra stora ekonomiska vinster utan framförallt miljövinster. Om man kan undvika att marken plogas så binds mer kol och vi slipper utsläpp i luften. Kunde vi gå över till ett flerårigt spannmålsbruk så skulle vi kunna binda 1 miljon ton koldioxid i Sverige, det motsvarar dubbelt så mycket som släpps ut från hela inrikesflyget.
Det är fascinerande hur miljörörelsen hanterar den här frågan:
Å ena sidan hävdar man att det är omöjligt att föda en växande befolkning, å andra sidan säger man nej till metoder som ökar livsmedelsproduktionen.
Å ena sidan hävdar man att det råder vattenbrist, å andra sidan säger man nej till grödor som klarar sig med mindre vatten.
Å ena sidan hävdar man att det råder brist på konstgödsel, å andra sidan säger man nej till grödor som klarar sig med mindre gödsel.
Å ena sidan hävdar man att det är omöjligt att få ner koldioxidutsläppen utan att avskaffa tillväxten, å andra sidan stoppar man metoder som får ner utsläppen.
Å ena sidan hävdar man att GMO gynnar amerikanska storföretag som Monsanto, å andra sidan har man med sina regleringar och förbud kvävt alla europeiska satsningar på området.
"
Monday, June 13, 2011
Sunday, June 12, 2011
Friday, June 10, 2011
Badass Bacteria vs Malaria : We Beasties
Wednesday, June 8, 2011
Tuesday, June 7, 2011
Glada nyheter är inga nyheter
Rädda Barnen presenterade nyligen en rapport som visar att barnfattigdomen minskat med 30 procent under de senaste tio åren.
Döm om min förvåning när samma organisation går ut i media och påstår att barnfattigdomen ökat med 60 procent de senaste tio åren.
'För tio år sen bidrog familjepolitiken till att pressa ner andelen fattiga barnfamiljer till 8-9 procent. I dag är den uppe i 15 procent.'
Förklaringen till dessa dubbla budskap är dock att Rädda Barnen använder olika mått för att beräkna barnfattigdomen. När man vill visa att barnfattigdomen ökat mellan 2007 och 2008 använder man ett absolut fattigdomsmått (vilket är det mått som RB brukar använda). När man vill visa att den har ökat mellan 1998 och 2008 måste man däremot tillämpa ett relativt mått, eftersom Rädda Barnens vanliga mått visar att barnfattigdomen minskat kraftigt.
Så voffor gör di på detta viset, frågar man sig? Tja, skälet är väl att ingen journalist skulle komma på tanken att skriva en artikel på temat att barnfattigdomen minskar. Av något skäl är positiva nyheter om sociala problem inga nyheter i journalistsverige - framför allt inte när regeringen är borgerlig.
Ingen skugga bör dock falla över Rädda Barnen. De anpassar sig bara till medielogiken.
"
Saturday, June 4, 2011
Mars Rover Opportunity Surpasses 30km Driving
'With her most recent drive of 482 feet on June 1, 2011 (Sol 2614), NASA's Opportunity Mars Rover has zoomed past the unimaginable 30 kilometer mark in total odometry since safely landing on Mars nearly seven and one half years ago on Jan 24, 2004. That's 50 times beyond the roughly quarter-mile of roving distance initially foreseen. And Opportunity is still going strong, in good health and has abundant solar power as she continues driving on her ambitious overland trek across the martian plains of Meridiani Planum. She is heading to the giant Endeavour crater, some 22 km in diameter.'
Read more of this story at Slashdot.
"Porträtt i tärningar
Jag blir alltid lika imponerad då jag ser konst där konstnären har använt sig av material som kräver både gott förarbete och tålamod. Frederick McSwain har använt sig av 13 138 stycken tärningar till detta porträtt - inget man gör på en kafferast direkt.
frederickmcswain.com
Läs vidare och kommentera:
http://feber.se/hem/212418/
-----
Detta är en artikel från
Porträtt i tärningar"