Thursday, September 29, 2011
Tuesday, September 27, 2011
Muslims and Westerners: The Psychological Differences > Nicolai Sennels
Om man ska läsa en artikel om hur olika kulturer fungerar så är det denna.
Friday, September 23, 2011
Mindflex Duel up for sale
Mindflex Duel up for sale:
Coolest Gadgets UK – For all your UK centric tech and gadget news.
[ Mindflex Duel up for sale copyright by Coolest Gadgets ]
Basically, each of you will strap your respective headbands, and your concentration will be focused on the ball – it rises as you concentrate, sinking it when you relax. All you need to do is force the ball into your opponent’s end zone and you’ve scored a point. The entire $109.99 setup will come with a couple of headsets, a quartet of balls as well as different parts to set up mind games.
This seems to be a rather heavy eater of batteries though, so rechargeables are recommended if you’re going to play it in the long run. A quartet of C batteries will be required for the console, while a trio of AAA batteries will power each headset.
Coolest Gadgets UK – For all your UK centric tech and gadget news.
[ Mindflex Duel up for sale copyright by Coolest Gadgets ]
Related Posts:
- Mindflex is about to go head-to-head
- Duel Combat for some fun times
- Mindflex - A game of mind control
- Gadget Thumbnails for 12-Jan-2011
- DIY hack of Mindflex has shocking implications
Intressanta fakta
Intressanta fakta: 
Det är så lätt att se sig blind på saker och ting bara för att "det känns bra."
Från artikeln "Billig mjölk:
Varför det är bättre för världens fattiga om du skippar din organiska, fantasifyllda livsstil om att det är bättre för världen om man äter mat som produceras lokalt. "
Kanske lokalt odlade produkter smakar bättre för vissa människor. Och kanske det är psykologiskt bättre att ha nära kontakt med människor som odlar din mat. Men argumentet att det är bra ur energisynpunkt, håller inte.
Det är till exempel dubbelt så energieffektiv för människor i Storbritannien att äta mejeriprodukter från Nya Zeeland än från inhemska producenter. Det är fyra gånger mer energieffektivt för dem att äta lamm som transporterats från andra sidan av världen än det är att äta brittiskt lamm.
Det beror på att transporten av den färdiga produkten står för endast en liten del av den energi som förbrukas i produktion och leverans av mat. Det är mycket bättre att äta mat från platser där själva produktionen är mer effektiv. Nya Zeelands boskap äter klöver från fälten, medan brittiska boskap tenderar att förlita sig på foder som ofta är importerat.
En tomat från min trädgård smakar naturligtvis bättre än en som plockats grön och transporterats från Spanien. Samma sak med fisk från vår egen sjö, men att tro att det räddar världen är rätt meningslöst.
U-länderna borde uppmuntras att bli världens kornbod. Transportkostnaderna att flyga färska råvaror från södra Afrika till Europa eller USA uppvägs av att man undviker kostnader för all uppvärmning, belysning och konstruktion i samband med växthus som måste byggas för att det ska gå att odla i europeiskt eller nordamerikanskt vintermörker. Gambia tex. har lyckats öka sin frukt-och-grönsakesexport till EU med 25 procent under de senaste 10 åren.
Norman Borlaug, som kallas den gröna revolutionens fader, uppskattade att vi skulle behöva 5 till 6 miljarder nötboskap ytterligare, för att producera tillräckligt med naturlig gödsel för att upprätthålla vår nuvarande växtodling - vilket naturligtvis skulle öka efterfrågan på fodergrödor och därmed behovet för betesmark.
Det är så lätt att se sig blind på saker och ting bara för att "det känns bra."
Från artikeln "Billig mjölk:
Varför det är bättre för världens fattiga om du skippar din organiska, fantasifyllda livsstil om att det är bättre för världen om man äter mat som produceras lokalt. "
Kanske lokalt odlade produkter smakar bättre för vissa människor. Och kanske det är psykologiskt bättre att ha nära kontakt med människor som odlar din mat. Men argumentet att det är bra ur energisynpunkt, håller inte.
Det är till exempel dubbelt så energieffektiv för människor i Storbritannien att äta mejeriprodukter från Nya Zeeland än från inhemska producenter. Det är fyra gånger mer energieffektivt för dem att äta lamm som transporterats från andra sidan av världen än det är att äta brittiskt lamm.
Det beror på att transporten av den färdiga produkten står för endast en liten del av den energi som förbrukas i produktion och leverans av mat. Det är mycket bättre att äta mat från platser där själva produktionen är mer effektiv. Nya Zeelands boskap äter klöver från fälten, medan brittiska boskap tenderar att förlita sig på foder som ofta är importerat.
En tomat från min trädgård smakar naturligtvis bättre än en som plockats grön och transporterats från Spanien. Samma sak med fisk från vår egen sjö, men att tro att det räddar världen är rätt meningslöst.
U-länderna borde uppmuntras att bli världens kornbod. Transportkostnaderna att flyga färska råvaror från södra Afrika till Europa eller USA uppvägs av att man undviker kostnader för all uppvärmning, belysning och konstruktion i samband med växthus som måste byggas för att det ska gå att odla i europeiskt eller nordamerikanskt vintermörker. Gambia tex. har lyckats öka sin frukt-och-grönsakesexport till EU med 25 procent under de senaste 10 åren.
Norman Borlaug, som kallas den gröna revolutionens fader, uppskattade att vi skulle behöva 5 till 6 miljarder nötboskap ytterligare, för att producera tillräckligt med naturlig gödsel för att upprätthålla vår nuvarande växtodling - vilket naturligtvis skulle öka efterfrågan på fodergrödor och därmed behovet för betesmark.
Den riktigt stora boven
Den riktigt stora boven:
Den holländska miljömyndigheten har beräknat preliminär statistik för koldioxidutsläppen i världen 2010. Några separata siffror för Sverige finns inte med i redovisningen. Icke förvånande ökade de globala utsläppen igen efter krisåret 2009, när mycket produktion helt enkelt stängdes av. Det intressanta i statistiken är att man så tydligt kan peka ut Kina som den stora klimatboven. Kina utsläpp ökade med tio procent och man är det land som släpper ut absolut mest av alla, 70 procent mer än USA och 120 procent mer än EU.
Räknar man istället på hur stora utsläppen är i förhållande till ekonomins storlek så är man även här den största boven. Kina släpper ut mer än dubbelt så mycket som USA och tre gånger så mycket som EU, för varje dollar man skapar i förädlingsvärde. Kinas argument för att sabotera klimatförhandlingarna var att man skulle se till utsläppen per capita. Det är i sig ett tveksamt argument, men även med detta mått är man en stor bov. I diagrammet nedan ser man koldioxidutsläpp i ton per capita
Visserligen släpper en genomsnittlig kines ut mindre än en amerikan, men skillnaden minskar snabbt. Kineserna släpper nu ut 6,8 ton koldioxid per person, vilket innebär att man nästan är ikapp européerna. Fortsätter trenderna som nu kommer man att vara ikapp oss européer och släppa ut mer per person redan 2013. Oss svenskar har man redan hunnit ikapp.
Room for all
Room for all:
More people, more wealth -- and more space for wild nature, too
More people, more wealth -- and more space for wild nature, too
I published this article in the Ottawa Citizen today:
The world now has almost seven billion people and rising. The population may surpass nine billion by 2050. We, together with our 20 billion chickens and four billion cattle, sheep and pigs, will utterly dominate the planet. Can the planet take it? Can we take it?
Yes. Not only is such a huge population going to prove indefinitely "sustainable"; it is actually likely that the ecological impact of nine billion in 2050 will be lighter, not heavier: there will be less pollution and more space left over for nature than there is today.
Consider three startling facts. The world population quadrupled in the 20th century, but the calories available per person went up, not down. The world population doubled in the second half of the century, but the total forest area on the planet went up slightly, not down. The world population increased by a billion in the last 13 years, but the number living in absolute poverty (less than a dollar a day, adjusted for inflation) fell by around a third.
Clearly it is possible at least for a while to escape the fate forecast by Robert Malthus, the pessimistic mathematical cleric, in 1798. We've been proving Malthus wrong for more than 200 years. And now the population explosion is fading. Fertility rates are falling all over the world: in Bangladesh down from 6.8 children per woman in 1955 to 2.7 today; China - 5.6 to 1.7; Iran - 7 to 1.7; Nigeria - 6.5 to 5.2; Brazil 6.1 to 1.8; Yemen - 8.3 to 5.1.
The rate of growth of world population has halved since the 1960s; the absolute number added to the population each year has been falling for more than 20 years. According to the United Nations, population will probably cease growing altogether by 2070. This miraculous collapse of fertility has not been caused by Malthusian misery, or coercion (except in China), but by the very opposite: enrichment, urbanization, female emancipation, education and above all the defeat of child mortality - which means that women start to plan families rather than continue breeding.
Increasing prosperity means eating more food, though. Can we really feed today's let alone tomorrow's billions? In 60 years we have trebled the total harvest of the three biggest crops, wheat, rice and corn. Yet the acreage devoted to growing these crops has barely changed. This is because fertilizer, irrigation, pesticides and new varieties have greatly increased yields.
They continue to do so. Growth regulators boost the yield of wheat. Genetic modification boosts the yield of cotton (while increasing the biodiversity in fields). New enzymes promise to cut the phosphate output and increase weight gain of pigs. These technologies save rain forest, by sparing land from the plow. If we went back to organic farming, the world would have to cultivate more than twice as much land as we do.
Already huge swaths of the world are being released from farming and reforested. New England is now 80 per cent woodland, where it was once 70 per cent farm land. Italy and England have more woodland than for many centuries. Moose, coyotes, beavers and bears are back in places where they have not been for centuries. France has a wolf problem; Scotland a deer problem. It is the poor countries, not the affluent ones, that are losing forest. Haiti, with its near total dependence on renewable power (wood), is 98-percent deforested and counting.
Human beings currently appropriate for themselves and their animals about 24 per cent of the foliage that grows upon the Earth. That is a lot. But in much of the world they increase the quantity of that foliage by fertilizer and irrigation, so the net amount left for nature is about what it would be if we did not exist.
That is why I predict that by the second half of this century nine billion human beings will be living mostly prosperous lives, eating chickens and pigs and cattle while coexisting with about as much nature as was there before we even came on the scene. We will be steadily decreasing the footprint of each human life by moving to cities, getting our food from intensive fields fertilized with nitrogen fixed from the air, our energy from natural gas or nuclear reactors, rather than horse hay or dammed rivers, and our buildings from steel and glass from beneath the ground, rather than forest timber.
Imagine: a falling population and a falling land requirement per person plus a rising income per head; a grand re-wilding of great parts of Africa, Australia and Canada; endangered species back from the brink; even some extinct ones, thanks to genetic engineers - my money's on the mammoth first.
What could possibly prevent this golden vision? Running out of fossil fuels? Not a chance: the discovery of how to extract shale gas has just given the world a quarter of a millennium's worth of cheap fossil fuel. Running out of water? No: far more frugal uses of water are already in play where price and technology combine. Climate change? Hardly. Rising carbon dioxide is already measurably boosting yields of crops and the slow and small warming we have had so far - roughly half a degree in 50 years - has probably boosted rainfall slightly. Even the UN's own models predict that a big warming by 2050 from here is unlikely.
There is only one thing I fear that could derail my dream: politics. The world now devotes 5 per cent of its grain crop into making motor fuel, in the mistaken belief that this somehow cuts carbon emissions. It does not: it displaces just 0.6 per cent of the world's oil use, uses just about as much oil in cultivation, and encourages the destruction of rain forest, releasing greenhouse gases. And it starves people.
If there are three things I fear, as a passionate environmentalist who wants to see wild habitats restored all over the world, they are biofuels, renewable electricity and organic farming. Each would demand much, much more land from nature.
Wednesday, September 21, 2011
FBI-f�rel�sare ser islam som st�rre hot �n al-Qaida - DN.SE
FBI-föreläsare ser islam som större hot än al-Qaida
Uppdaterad 2011-09-20 23:23. Publicerad 2011-09-20 23:03
Koranen handlar till 17 procent om religion. Till 83 procent är det en doktrin med målet att kontrollera världen. Så uttrycker sig FBI:s William Gawthrop under sina föredrag om terrorbekämpning. Han tycker att USA bör bekämpa islam snarare än organisationer som al-Qaida.
William Gawthrop anses så kunnig inom sitt område att han fått hålla föredrag om terrorbekämpning för aspirerande agenter på FBI-akademin i Virginia. Gawthrops analys är att al-Qaida bara är en del av ett mycket större hot – själva den islamska ideologin.
När innehållet i det föredrag han höll i april kom till FBI-ledningens kännedom deklarerade ledningen att det var en engångsföreteelse. Men tekniktidningen Wired skriver på sin webbsida [1] att Gawthrop hållit samma föredrag även senare. I artikeln bifogas en nästan halvtimmeslång video där Gawthrop talar inför en publik på 60-70 personer, verksamma inom brottsbekämpning.
Under rubriken ”Att beskriva den islamska lagens strategiska teman och ambition” förklarar FBI-analytikern i sin Powerpoint-presentation att islams heliga texter ”till 17 procent rör religion.” Resterande 83 procent är en doktrin med en ”enhetlig agenda: världsimperium. Att kontrollera världen”.
Monday, September 19, 2011
Thursday, September 15, 2011
Wednesday, September 14, 2011
Cutting the cake
Cutting the cake:
The real incomes of America's richest and poorest households
THE financial crisis and its aftermath have taken a significant toll on American households, but many of the country's economic problems predate the crisis. New data on income and poverty released by the Census Bureau reveal a picture of sustained stagnation in incomes for most American households. From the richest to the poorest, inflation-adjusted incomes were lower in 2010 than they were a decade ago. Stagnation is a relatively new phenomenon for the rich, but not for the rest. In 2010, the typical American household earned an inflation-adjusted income of $49,445, scarcely different from that in 1989 and a fall of 2.3% since 2009. Current incomes are at roughly the level of the late 1970s for those near the bottom of the income spectrum. Of course, many of today's consumer products are of higher quality today than they were in the 1970s, and the typical household has access now to things like iPods and flatscreen televisions that didn't exist then. On the other hand, the cost of everything from housing to education has risen steadily in recent decades. From a real income perspective, the American economy has already experienced a lost decade, but for the median household the picture is one of a generation of stagnation.
Tuesday, September 13, 2011
Explosion vid franskt k�rnkraftverk | Utrikes | SvD
Detta är problemet med svenska "journalister". De är inkompetenta. Det var inget kärnkraftverk. Däremot en anläggning som processade lågaktivt avfall.
Detta är ett rätt signifikant fel att göra. Jag undrar hur många andra fel de har gjort och hur många fel de gör på en dag.
Råttan på repet
Råttan på repet:
Barack Obama har sjösatt en omfattande sjukvårdsreform. Tanken är att ett mer heltäckande sjukvårdssystem ska bli billigare och effektivare. Och, visst. Evidensen för att en sammanhållen vårdkedja fungerar bättre än det amerikanska fragmenterade systemet är stark och övertygande. Men är det verkligen organisatoriska skillnader som gör att amerikansk sjukvård kostar dubbelt så mycket som svensk?
En genomsnittlig amerikansk familj har på tio år ökat sin inkomst från 76 000 dollar till 99 000 räknat i fast penningvärde. Men tar man hänsyn till ökningen i kostnad för att försäkra familjen mot sjukdom blir det noll kronor kvar. Ja, en genomsnittlig amerikansk familj har - på grund av kraftigt stigande sjukvårdskostnader - inte kunnat tillgodogöra sig ett enda cent av den samlade tillväxten under de senaste tio åren (Auerbach & Kellerman, 2011).
Så man skulle kunna tro att vårdkonsumtionen ökat kraftigt under samma period. Men, nej. Rohrig & Roseu (2011) visar att skillnaden i vårdkostnad mellan USA och Europa (dit även Kanada räknas) uteslutande beror på högre priser. En höftledsoperation är exempelvis dubbelt så dyr i USA. Vilket är märkligt, med tanke på att konkurrensen är större i USA än i Europa. Och på nästan alla andra varu/tjänstemarknader är relationen mellan USA och Europa den motsatta.
Men vilken kan då den bakomliggande förklaringen vara, om det varken handlar om att amerikaner konsumerar så där vansinnigt mycket mer vård eller om att vården är extremt ineffektiv?
Egentligen finns bara en tänkbar förklaring kvar - utbudet av vårdens produktionsfaktorer. Av en slump hittar jag en intressant uppgift om den sociala bakgrunden för läkare i USA:
"In 1971, almost 30 percent of medical students came from households with incomes in the lowest 40th percentile, but only 10 percent of all medical students now do, and more than half come from families in the top quintile."
Det är en anmärkningsvärd förändring. Trots federala studielån och andra metoder för att förändra den sociala snedrekryteringen har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. En nyutexaminerad läkare i USA har i genomsnitt ett lån på 176 000 dollar att betala tillbaka. Inte undra på att barn till höginkomsttagare är överrepresenterade bland läkarstudenterna.
Detta sätter Obamas hälsoreform i nytt ljus. Efter reformen kommer ökningstakten för sjukvårdsutgifterna att stiga kraftigt - på vissa områden handlar det om en fördubbling. Trots denna ökning beräknas antalet läkare per 1 000 invånare att falla från 2,7 (2000) till 2,4 (2020).
Det kan jämföras med att Sverige har ungefär 2,8 läkare per 1 000 invånare. Då bör man också tänka på att Sverige lägger 9,1 procent av BNP på sjukvård, medan USA lägger 18 procent.
Sjukvårdsreformen syftar till att hantera den amerikanska sjukvårdens strukturella problem, som bland annat anses bero på för mycket av prestationsbaserade ersättningssystem. Och detta är ett erkänt problem som förtjänar en helt egen analys. Men den viktigaste förklaringen till skillnaden i kostnader mellan USA och Europa är kanske en helt annan - att det är så svårt att bli läkare i USA.
Med detta inte sagt att Barack Obama är helt fel ute. Men reformen är - givet läkarbristen - förenad med två problem:
1) Den ökar efterfrågan på vård. Med dagens oflexibla läkarutbud kommer detta bara att höja priserna i vården, inte leda till ökad vårdproduktion. Vissa grupper kanske får bättre tillgång till vård, men lika många kommer att trängas ut ur systemet när priserna ökar.
2) Ungefär 25 procent av de federala utgifterna i USA utgörs av offentlig hälso- och sjukvård. Siffran förväntas stiga till närmare 40 procent 2020. Och då avser detta bara halva befolkningen. Om den andra halvan skulle få tillgång till vård på samma villkor skulle nästan hela den federala budgeten gå åt. Det innebär - ingen militär och ingen socialförsäkring. Dessutom måste Obama spara bort ett budgetunderskott på 14 procent.
Detta går förstås inte. Med dagens utveckling kommer USA snart ha fler förtidspensionärer än Sverige i relation till befolkningen. De pengarna tas från den federala budgeten. Och vem vet vad som händer på den internationella arenan.
USA kommer därmed aldrig ha råd att etablera en offentlig finansierad sjukvård för hela befolkningen. Tvåkommafyra läkare per 1 000 invånare kan bara göra vad 2,4 läkare kan göra. Man kan inte trolla med knäna.
Så kanske har Obama tagit besluten i fel ordning. Med en annan analys och en annan problembild skulle lösningarna se helt annorlunda ut. Läkarbristen är inte bara något problem bland andra i supermakten, utan den kan vara själva kärnan i problemkomplexet.
Med fler läkare kan priserna på höftledsoperationer sjunka till internationellt konkurrenskraftiga nivåer. Med fler läkare blir sjukvårdsreformen genomförbar. Med fler läkare kan kostnaderna för de federala sjukvårdsystemen kontrolleras.
Och med en annan analys hade Obamas lösningar kanske också sett helt annorlunda ut. En kraftig ökning av platserna på läkarutbildningen, ett stipendiesystem, mer förmånliga studielån. Det är åtgärder som nog bara hade kostat bråkdelen av de stimulansprogram som lanserades efter finananskrisen. Hunden på katten, katten på råttan, råttan på repet. Det gäller att ta saker och ting i rätt ordning.
Defending jobs
Defending jobs:
Who are the world's biggest employers?
ONE of the biggest headaches for policymakers in many rich countries has been how to create jobs during a period of fiscal austerity and anaemic growth. The private sector has been slow to generate jobs, and government-spending cuts usually end up cutting jobs. And governments employ a lot of people: in our chart of the ten biggest global employers, below, seven are government-run. America's defence department had 3.2m people on its payroll last year, equivalent to 1% of the country's population. China, the world's most populous nation and a big military spender, employs 2.3m people in its armed forces. And the number of people working for the National Health Service in England is equivalent to over 2.5% of the country's population. The three private companies are Walmart, McDonald's and Taiwan's Hon Hai Precision Industry Company, a subsidiary of which is Foxconn, a secretive electronics manufacturer.
Thursday, September 8, 2011
Wednesday, September 7, 2011
Biobränsle eller Mat?
Biobränsle eller Mat?: 
Can the world feed itself? (Brian M. Carney)
Artikel handlar om Västvärldens mani att omvandla billig, bra mat till dyrt ineffektivt bränsle:
All den mat som USA och Europa omvandlar till bränsle, medan världens fattiga blir allt hungrigare. Politiker förstår inte att det är ett nära samband mellan mat och bränsle och det kallas kalori.
Den energi som lagras i en säck majs kan bli bränsle för en bil eller mat för en människa. Och tack vare etanol-tvång och subventioner i USA och Europa, används mark, som tidigare brukades för livsmedel eller foder, till odlingar för bränsle.
Det amerikanska Jordbruksverkets senaste beräkningar förutspår att i år, för första gången, kommer amerikanska bönderna att skörda mer majs för etanol än för mat . I Europa går cirka 50% av rapsgrödan till produktion av biobränsle och cirka 18% av världens socker används i dag till biodrivmedel .
Det är ju beundransvärt i sig om man tänker på att för 50 år sedan varnade Paul Ehrlich för omfattande världssvält och idag, med nästan 7 miljarder munnar att föda, tänker vi inte på annat än hur vi ska kunna omvandla mat till fordonsbränsle.
Om priset på våra frukostflingor går upp klagar vi lite men om priset på majs tredubblas i tredje världen svälter hundratals miljoner.
Vi kallar det "Arabisk vår" men revolterna startade egentligen som protester mot matpriser.
Ytterligare negativ påverkan på matmarknaden är Europas paniska förskräckelse för ("genetiskt modifierade grödor") sk. GMOs. vilket gör att man vägrar använda tillgänglig teknologi inom jordbruket. Det gör att framgångarna när det gäller att föda jordens ökande befolkning bromsats.
Världen måste säga: "Ingen mat till bränsle"
Energimarknadens krav är 20 gånger högre än matmarknadens i kalorier räknat.
Om vi vill ersätta 20% av energi-marknaden genom att ta från livsmedelsmarknaden, betyder det att vi skulle behöva tredubbla matproduktionen för att uppfylla detta mål.
Även om vi kunde klara det, kommer vi aldrig att kunna göra det om vi vänder ryggen åt genetiskt modifierade grödor och håller upp "ekologisk" mat som den nya gyllene standarden för säkerhet, renhet och hälsa.
Ekologisk produktion är på modet i den rika västvärlden, men vi kan inte föda världen med det. Produktiviteten inom det organiska jordbruket är alldeles för låg.
Men det är inte bara det. Europa lägger sig i och förbjuder i princip Afrikas fattiga länder från att använda modifierat utsäde. De behöver teknologin för att öka produktionen i sina ålderdomliga, bakvända odlingsmetoder och brist på vatten, men under EU;s regler får de inte exportera någonting. Inte bara grödan som har GMO-anknytning utan allt, på grund av europeiska farhågor om korskontaminering och nästan omöjligt strikta normer.
Hur många människor har dött av kontaminering av livsmedel från ekologiska produkter, och hur många personer har dött av GMO-produkter ? Ingen har dött av GMO.
Och med hänvisning till e. coli utbrott tidigare i år i Europa, hur många har dött och blivit sjuka av organiska grönsaker?
Vatten är ytterligare en faktor som just nu inte räknas eftersom det inte har ett pris. Vi bara pumpar mer, bygger fler dammar och 98,5 % av allt vatten används inom jordbruket. Det går åt 9,100 liter för att framställa en liter biobränsle.
Världens befolkning beräknas uppgå till nio miljarder i mitten av århundradet, en ökning från 6,7 miljarder idag. Så, kan vi föda alla dessa människor?
Vi kan föda nio miljarder människor och vi kan förse dem med vatten och bränsle. Men bara om vi låter den fria marknaden göra sin sak.
Läs mera här
Can the world feed itself? (Brian M. Carney)Artikel handlar om Västvärldens mani att omvandla billig, bra mat till dyrt ineffektivt bränsle:
All den mat som USA och Europa omvandlar till bränsle, medan världens fattiga blir allt hungrigare. Politiker förstår inte att det är ett nära samband mellan mat och bränsle och det kallas kalori.
Den energi som lagras i en säck majs kan bli bränsle för en bil eller mat för en människa. Och tack vare etanol-tvång och subventioner i USA och Europa, används mark, som tidigare brukades för livsmedel eller foder, till odlingar för bränsle.
Det amerikanska Jordbruksverkets senaste beräkningar förutspår att i år, för första gången, kommer amerikanska bönderna att skörda mer majs för etanol än för mat . I Europa går cirka 50% av rapsgrödan till produktion av biobränsle och cirka 18% av världens socker används i dag till biodrivmedel .
Det är ju beundransvärt i sig om man tänker på att för 50 år sedan varnade Paul Ehrlich för omfattande världssvält och idag, med nästan 7 miljarder munnar att föda, tänker vi inte på annat än hur vi ska kunna omvandla mat till fordonsbränsle.
Om priset på våra frukostflingor går upp klagar vi lite men om priset på majs tredubblas i tredje världen svälter hundratals miljoner.
Vi kallar det "Arabisk vår" men revolterna startade egentligen som protester mot matpriser.
Ytterligare negativ påverkan på matmarknaden är Europas paniska förskräckelse för ("genetiskt modifierade grödor") sk. GMOs. vilket gör att man vägrar använda tillgänglig teknologi inom jordbruket. Det gör att framgångarna när det gäller att föda jordens ökande befolkning bromsats.
Världen måste säga: "Ingen mat till bränsle"
Energimarknadens krav är 20 gånger högre än matmarknadens i kalorier räknat.
Om vi vill ersätta 20% av energi-marknaden genom att ta från livsmedelsmarknaden, betyder det att vi skulle behöva tredubbla matproduktionen för att uppfylla detta mål.
Även om vi kunde klara det, kommer vi aldrig att kunna göra det om vi vänder ryggen åt genetiskt modifierade grödor och håller upp "ekologisk" mat som den nya gyllene standarden för säkerhet, renhet och hälsa.
Ekologisk produktion är på modet i den rika västvärlden, men vi kan inte föda världen med det. Produktiviteten inom det organiska jordbruket är alldeles för låg.
Men det är inte bara det. Europa lägger sig i och förbjuder i princip Afrikas fattiga länder från att använda modifierat utsäde. De behöver teknologin för att öka produktionen i sina ålderdomliga, bakvända odlingsmetoder och brist på vatten, men under EU;s regler får de inte exportera någonting. Inte bara grödan som har GMO-anknytning utan allt, på grund av europeiska farhågor om korskontaminering och nästan omöjligt strikta normer.
Hur många människor har dött av kontaminering av livsmedel från ekologiska produkter, och hur många personer har dött av GMO-produkter ? Ingen har dött av GMO.
Och med hänvisning till e. coli utbrott tidigare i år i Europa, hur många har dött och blivit sjuka av organiska grönsaker?
Vatten är ytterligare en faktor som just nu inte räknas eftersom det inte har ett pris. Vi bara pumpar mer, bygger fler dammar och 98,5 % av allt vatten används inom jordbruket. Det går åt 9,100 liter för att framställa en liter biobränsle.
Världens befolkning beräknas uppgå till nio miljarder i mitten av århundradet, en ökning från 6,7 miljarder idag. Så, kan vi föda alla dessa människor?
Vi kan föda nio miljarder människor och vi kan förse dem med vatten och bränsle. Men bara om vi låter den fria marknaden göra sin sak.
Läs mera här
Tuesday, September 6, 2011
Ancient humans were mixing it up
Ancient humans were mixing it up: Anatomically modern humans interbred with more archaic hominin forms even before they migrated out of Africa, a UA-led team of researchers has found. The discovery suggests genetic exchange with their more morphologically diverged neighbors was more widespread than previously thought and all humans today may carry genes from now-extinct Homo species.
Monday, September 5, 2011
Klockan som säger tiden genom knackningar
Klockan som säger tiden genom knackningar: Framtagen på 48 timmar inför tävling
Förstora klippet
Den här träkuben är faktiskt en klocka. Knacka på den för att får reda på tiden, eller för att ställa in alarmet.
Knock Clock är framtagen av tre studenter vid Copenhagen Institute of Interaction Design och byggdes på 48 timmar inför en tävling. När du knackar på den två gånger säger den vad klockan är, fast inte helt exakt på minuten utan med kvartar. När du lägger din hand över sensorn kan du ställa in alarm-funktionen. Och när alarmet går av knackar givetvis lådan.
gizmodo.com
Läs vidare och kommentera:
http://feber.se/pryl/221802/
-----
Detta är en artikel från
Klockan som säger tiden genom knackningar
Förstora klippet
Den här träkuben är faktiskt en klocka. Knacka på den för att får reda på tiden, eller för att ställa in alarmet.
Knock Clock är framtagen av tre studenter vid Copenhagen Institute of Interaction Design och byggdes på 48 timmar inför en tävling. När du knackar på den två gånger säger den vad klockan är, fast inte helt exakt på minuten utan med kvartar. När du lägger din hand över sensorn kan du ställa in alarm-funktionen. Och när alarmet går av knackar givetvis lådan.
gizmodo.com
Läs vidare och kommentera:
http://feber.se/pryl/221802/
-----
Detta är en artikel från
Klockan som säger tiden genom knackningar
Sunday, September 4, 2011
Friday, September 2, 2011
Thursday, September 1, 2011
Vågar du göra om det här?
Vågar du göra om det här?: Med en slunga kastas entusiastiska badare upp i luften och plumsar i vattnet.
Sveriges ljusaste projekt
Sveriges ljusaste projekt: Den 20 september koras vinnaren i Svenska Ljuspriset. Här är finalisterna.
Högre dödlighet för män efter hjärtinfarkt
Spännande fortsättning på det vi läste om häromdagen.
Nu har det kommit ett nytt hävdande att kvinnor får sämre hjärtsjukvård (se här).
Som jag skrev i kapitel sex i min bok Sex feministiska myter (pdf här) är det här en myt. Jag ser att forskaren ovan kommit fram till olikheter i behandlingen av könen, vilket jag inte ifrågasätter. Men det behöver verkligen inte betyda att det ena könet får sämre vård. Könen är olika, deras kroppar reagerar olika (forskaren ovan är själv inne på ”olika biverkansprofiler”), så det är inte så konstigt om statistik visar att behandlingen är en aning olika för de två könen.
En intressant indikator på hur god hjärtsjukvården är borde ju vara dödlighet 28 dagar efter en infarkt. Detta är för övrigt ett internationellt mätetal på hjärtsjukvårdens kvalitet.
Hur ser det då ut för de båda könen? Intressant nog finns en färsk rapport från Socialstyrelsen. ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet – Jämförelser mellan landsting 2010″, heter den. Där framgår det att dödligheten 28 dagar efter en hjärtinfarkt är 28,1 procent för kvinnor och 30,4 procent för männen. Fler män dör, alltså. Kvinnorna överlever i högre utsträckning än män.
Här kan du se ett diagram ur rapporten om hur den ovan nämnda siffran har utvecklat sig över åren (klicka för större bild):
Du kan läsa hela Socialstyrelsens rapport här. Tack för tipset, Kjell!
Subscribe to:
Posts (Atom)